historien om påskriset
Nu måste jag även ta och berätta historien om när jag klippte påskris ute i skogen:
Det va i onsdags och solen sken och det va en av de första vårdagarna. Jag tog med mig Chilli ut för att leta påskris. Väl ute i naturen gick jag omkring i typ en halvtimma innan jag vågade ringa pappa o fråga hur påskris såg ut. Fick (förutom ett skratt i luren) en utförlig beskrivning och där jag hade strosat omkring fanns ju massa björkris. Jaja tänkte jag, hur lätt är det? Va ju flera år sen jag gick i mulle-skolan och det va ju inte direkt att man förde anteckningar. Gick omkring lite till, såg två rådjur som va snälla och söta. Efter att jag fått ihop en bukett (eller säger man kvast?) så skulle jag bara gå o kolla på ett annat ställa om där kanske fanns lite mer fint ris, det va ju så fint väder så det va skönt att va ute. När vi gick där längs skogsvägen så kommer det, tio meter framför oss, två gigantiska j*vla älgar och springer (ser ut lite som en blandning mellan en häst, giraff och ett kylskåp som springer omkring. Oerhört ograsiöst iaf. Blir ju skiträdd. Chilli blir ganska glad men drar som tur är inte i kopplet för jag står som förstelnat o hade garanterat släppt om hon dragit.
Men älgarna sprang inte rakt mot oss (tack gode guuud) utan bort ut över åkern och in i skogen.
Ringde pappa igen o sa: Två älgar, TIO meter från oss!
Sen diskuterade vi lite om jag är en lantis eller stadsbo. Sen gick jag o Chilli in i värmen, vem f*n vågar vara ute i värsta djungeln? Det är ju inte det att jag inte sett älgar på nära håll innan, men man blir lika paff varje gång. En gång, tror jag va typ 13-14 så höll jag på att cykla in i en älg påväg till en sånn där konfirmationslektion. Stog som förstelnad, sen gick den iväg.
Nästa år ska jag köpa påskris på torget!
Min första tanke när jag började läsa var hur imponerad jag blev av att du visste hur påskris såg ut..Den creden fick ju dock inte behålla länge :) Jag vet inte heller det, inget att skämmas över.
Och din älghistorie fick mig att minnas den kvällen jag skulle hem till dig och du ringde och sa att jag kanske skulle vänta lite för att det stod en älg utanför ert köksfönster...Sen var jag jättenervös hela bilfärden och jag tror tillsist att jag sprang in till er från bilen för, som du sa, vem vill stå öga mot öga med en älg?? Nästa år kan du och jag gå på ris-jakt ihop stumpan! Puss
Martina, när jag tänkte på din beskrivning av älgen tänkte jag på de gångerna du brukar göra något ograciöst eller klumpigt :D Men det var ju duktigt att få ihop en "klump" med grenar iallafall - jag är stolt! =) Haha.
Jag vill med äta mat hos pappa!
