fyra år - fyra flyttar
Idag är det på pricken fyra år sedan jag och J flyttade ihop. Den 1 september 2004 tog vi med oss varsin väska, satte oss på bussen upp till Oslo och skrev på ett kontrakt för en pytteliten lägenhet på en tvärgata till Karl-Johan. Js föräldrar kom upp med min gammla tv och våra köksgrejer. Nån eller några månader tidigare hade det vart en ganska lugn gata (allt är väll iofs relativt, vi bodde granne med en strippklubb) men när vi flytta dit va det värsta hor- och knark gatan. Pundare och prostituerade stog i skift utanför på gatan. J kunde knappt gå till 7eleven utan att att få diverse erbjudanden.
Hur som hellst, lägenheten va möblerad, såg ut lite som ett hotellrum och va jättesnuskig när vi flyttade in. Den kostade 8000 Nkr imånaden o va på ca 45 m2. Fyra månader senare (på nyårsafton) flyttade vi därifrån till en supermysig 2a på Majorstuen. Första månaden hade vi typ inga möbler (bortsett från en kvarlämnad tv-bänk som vi använde som matbord och en ful lampa som var vår enda). Första veckan sov jag på en 3 cm tjock bäddmadrass, sen kom vår soffa från ikea och J som sovit på en matta på golvet fick lyxen att sova på madrassen och jag på soffan. Sen kom äntligen flyttlasset. Vilken lyx med en riktig säng, matbord, stolar och byrå att lägga kläderna i istället för att ha undekläderna i en resväska.
Valborg 2006 flyttade vi till en lägenhet på Håsten. Vi hade sökt med lykta och lampa efter en lägenhet i varberg eller göteborg och tillslut fick vi användning av att jag stått i kö i närmare 4 år på Varbergs bostad. Pågrund av tidsbrist hade vi inte vart o kollat hur lägenheten såg ut, vilket va en miss... Vi hade bara godkännt och hoppats på att allt va prima. Den hade mörk-mörk-blå tapeter med silvriga små fyrkanter som dessutom va sönderrivna och målade på. Detta va tydligen helt okej, men de andra rummen va nytapetserade med tapeter vi valt eftersom de tapeterna inte genomgått kontrollen. Den va inte städad, garderoberna va vingliga och i ett skåp i köket luktade det katt-piss. Grannarna va så högljuda och konstiga att vi redan efter 2 månader började söka nytt. Försökte dessutom få hjälp av VBAB ett flertal gånger iform av möten men det hjälpte inte. Den dagen då vi fick lägenheten vi bor i nu grät jag av lycka! Har aldrig vantrivts så mycket som jag gjorde på Håsten. Kommer aldrig, över min döda kropp, att någonsin bosatt mig därigen. (har åandrasidan kompisar som haft mycket mer lycka med att bo på Håsten och som trivs där)
Under det året som vi bodde på Håsten genomled vi att polisen hämtade "gubben" mitt inatten och det var ett herrans liv. Vi vaknade klockan 7 varje morgon (vardag som helg) av klampningar i golvet, gap skrik och bråk (från föräldrarna för det mesta). "Gubben" kom dessutom hemdragandes med diverse konstiga saker på väldigt udda tider, mest cyklar. Förutom dena udda familjen så va det ett gäng killar som gärna spelade fotboll mot vårt köksfönster, sa man till dom att sluta fick man otäcka svar. En kväll när jag cycklade hem blev jag förföljd av kill-gänget som sedan sa att jag skulle flytta om jag inte ville att dom skulle göra diverse saker med mig. Allt detta sket VBAB rätt och slätt i.
Här nere i världens mest oplanerade, gammla charmiga lägenheten, med mysiga vinklar och vrår, samt äldre fina dörrar och garderober bor vi nu och trivs heeelt underbart bra! Vi har grannar som stannar och pratar och är hjälpsamma.
En perfekt lägenhet är inte sådär mega-flashig, den har sin charm i att den är inbodd men iordning gjord, den har inte den där typiska standarden med vita garderobver från ikea (inget ont om ikea, i love ikea).
Vi höll på att falla in i vår vanliga rutin: flytta en gång om året, eftersom vi fick ett erbjudande för ett tag sen. Men nej, nu är det färdigflyttat, känner att jag vill bo här ett tag. Vem behöver en altan/balkong när man har en hel trädgård med uteplats utanför?
Nu ska jag hänga upp tvätt på baksidan av huset, hoppas jag stöter på min granne så jag kan prata med henne en stund, sen ska jag sortera klart vårat "släng-in-allt-huller-om-buller"-skåp i köket. Sånna skåp förfäljer mig. Har alla ett sånt eller?
Hur som hellst, lägenheten va möblerad, såg ut lite som ett hotellrum och va jättesnuskig när vi flyttade in. Den kostade 8000 Nkr imånaden o va på ca 45 m2. Fyra månader senare (på nyårsafton) flyttade vi därifrån till en supermysig 2a på Majorstuen. Första månaden hade vi typ inga möbler (bortsett från en kvarlämnad tv-bänk som vi använde som matbord och en ful lampa som var vår enda). Första veckan sov jag på en 3 cm tjock bäddmadrass, sen kom vår soffa från ikea och J som sovit på en matta på golvet fick lyxen att sova på madrassen och jag på soffan. Sen kom äntligen flyttlasset. Vilken lyx med en riktig säng, matbord, stolar och byrå att lägga kläderna i istället för att ha undekläderna i en resväska.
Valborg 2006 flyttade vi till en lägenhet på Håsten. Vi hade sökt med lykta och lampa efter en lägenhet i varberg eller göteborg och tillslut fick vi användning av att jag stått i kö i närmare 4 år på Varbergs bostad. Pågrund av tidsbrist hade vi inte vart o kollat hur lägenheten såg ut, vilket va en miss... Vi hade bara godkännt och hoppats på att allt va prima. Den hade mörk-mörk-blå tapeter med silvriga små fyrkanter som dessutom va sönderrivna och målade på. Detta va tydligen helt okej, men de andra rummen va nytapetserade med tapeter vi valt eftersom de tapeterna inte genomgått kontrollen. Den va inte städad, garderoberna va vingliga och i ett skåp i köket luktade det katt-piss. Grannarna va så högljuda och konstiga att vi redan efter 2 månader började söka nytt. Försökte dessutom få hjälp av VBAB ett flertal gånger iform av möten men det hjälpte inte. Den dagen då vi fick lägenheten vi bor i nu grät jag av lycka! Har aldrig vantrivts så mycket som jag gjorde på Håsten. Kommer aldrig, över min döda kropp, att någonsin bosatt mig därigen. (har åandrasidan kompisar som haft mycket mer lycka med att bo på Håsten och som trivs där)
Under det året som vi bodde på Håsten genomled vi att polisen hämtade "gubben" mitt inatten och det var ett herrans liv. Vi vaknade klockan 7 varje morgon (vardag som helg) av klampningar i golvet, gap skrik och bråk (från föräldrarna för det mesta). "Gubben" kom dessutom hemdragandes med diverse konstiga saker på väldigt udda tider, mest cyklar. Förutom dena udda familjen så va det ett gäng killar som gärna spelade fotboll mot vårt köksfönster, sa man till dom att sluta fick man otäcka svar. En kväll när jag cycklade hem blev jag förföljd av kill-gänget som sedan sa att jag skulle flytta om jag inte ville att dom skulle göra diverse saker med mig. Allt detta sket VBAB rätt och slätt i.
Här nere i världens mest oplanerade, gammla charmiga lägenheten, med mysiga vinklar och vrår, samt äldre fina dörrar och garderober bor vi nu och trivs heeelt underbart bra! Vi har grannar som stannar och pratar och är hjälpsamma.
En perfekt lägenhet är inte sådär mega-flashig, den har sin charm i att den är inbodd men iordning gjord, den har inte den där typiska standarden med vita garderobver från ikea (inget ont om ikea, i love ikea).
Vi höll på att falla in i vår vanliga rutin: flytta en gång om året, eftersom vi fick ett erbjudande för ett tag sen. Men nej, nu är det färdigflyttat, känner att jag vill bo här ett tag. Vem behöver en altan/balkong när man har en hel trädgård med uteplats utanför?
Nu ska jag hänga upp tvätt på baksidan av huset, hoppas jag stöter på min granne så jag kan prata med henne en stund, sen ska jag sortera klart vårat "släng-in-allt-huller-om-buller"-skåp i köket. Sånna skåp förfäljer mig. Har alla ett sånt eller?
Kommentarer
Trackback
